Varför dröjer regeringsbeslutet om skolbibliotek? (Anna Troberg, DIK)

De finns ingen svensk forskning som visa att skolbibliotek ger vinster för skolan. Detta beror på att skolbiblioteken inte är en del av skolverksamheten idag; inget statiskt arbete eller kvalitetsarbete.

Utredning: Skolbibliotek för bildning och utbildning.

Politiska skillnader?

Fast i en gammal bild av vad ett skolbibliotek är.

Åtta steg till ett skolbibliotek i världsklass

• Låt skolbibliotekarien komplettera undervisningen
• Inkludera skolbibliotekarien i hela verksamheten
• Minst ett projekt om året tillsammans
• Låt skolbibliotekarien vara med i bedömningen
• Låt skolbibliotekarien lära lärarna
• Främja läsfrämjandet
• Tänk utanför rummet
• Frigör skolbibliotekarien från biblioteket

Hur skapar vi en likvärdig skola? (Emma Leijnse, Olof Kahlmeter, Nicolas Lunabba och Fredrik Zimmerman)

Socioekonomiska skillnader – föräldrarnas utbildningsnivå.

Elever i utsatt situation kopplar dåliga skolresultat till deras egen person.

Brist på svenska är det främsta hindret.

Administrativ börda är en av anledningarna till att vi inte har en likvärdig skola. Nya modeller anammas ihop om att bördan minskar men det generar bara större skillnad.

Att främja elevers språkutveckling (Anne-Marie Körling och Karin Nielsen Lundin)

Boken talar till dig, ger dig chans att upptäcka sidor av dig själv.

Hur främjar vi läsintresset: Att boken har en plats i skolan: välfyllda skolbibliotek, mycket lästid under skoldagen.

Aidan Chambers: en vuxen vägledare.

Läs överallt; visa att du är en läsande människa även i skolan.

Illustrerade böcker talar direkt till eleverna. Mer faktaböcker? Inte förakta bilderböcker.

Läsning handlar också om ett livslångt lärande. Berätta för barnen om vad du läser, även om det är alldeles för svårt.

Lustläsning i all ära, ibland måste elever tvingas. Lust kommer efter upptäckter. Skolan ska komplettera och förse eleverna med sådant de kanske inte hittar på egen hand. Ljud, videoklipp och annat är redan en betydande del av elevers vardag.

Skolbiblioteket i skolans systematiska kvalitetsarbete (Jenny Nyberg, Olof Kahlmeter och Malin Petersson)

Skolbiblioteken skall vara en del av SKA. Rektorns ansvar.

Exempel på faktorer att ta hänsyn till:

Utlåningsstatistik, Legimus, Inläsningstjänst, Antal bokprat, MIK-lektioner, läsinspirerande aktiviteter.

Att anta ett kompensatoriskt perspektiv (Emma Leijnse, Nicolas Lunabba, Olof Kahlmeter och Felix Sjögren)

Biblioteket är ett tryggt rum.

Skolbibliotekarien tar in saker i verksamheten som vissa elever kanske aldrig annars får uppleva.

Kompensera både för avstånd och språk.

”Det är ingen mänsklig rättighet att använda ett rasistiskt namn när man talar om ett bakverk.”

Skolan måste vara normförmedlande.

Pojkar, läsning och skolframgång (Anne-Marie Körling, Emma Leijnse och Fredrik Zimmerman)

Inte fokusera på pojkars beteende utan fokusera på kunskapsutveckling.

Varför inget fokus på att försöka få in fler killar i traditionella kvinnoyrken, som till exempel vård? (Flickor har uppmuntrats att bli bättre på matte och teknik.)

Att skapa ett förvaltningsövergripande MIK-arbete (Karin Nielsen Lundin, Malin Pettersson och Karl Johan Sjödin)

Göra en övergripande plan för vad personal respektive elever bör kunna.

Förvaltningen ger uppdrag > Inventering > Urval > Konkret plan med ansvarsfördelningen > Skolbibliotekarier och lärare utför

Viktigt att fokusera på ett fåtal områden.

Domänkunskap: bygger på att eleverna har gedigna kunskaper i det ämne som behandlas enligt MIK.

Språk- och MIK-aktiviteter för alla elever (Karin Nielsen Lundin, Anna Danielsson och Malin Pettersson)

Även särskolans elever har rätt till skolbiblioteket.

Book Buddies – äldre elever tipsar yngre om böcker och läsning. Inkluderar även grundsärskolans elever.

Reading Power – strategier för läsning.

Reading Power är ett läsförståelseprogram som hjälper elever att tänka medan de läser. Det uppmuntrar eleverna att interagera mer meningsfullt med en text och utveckla en djupare förståelse för vad de läser.

Connect, Visualize, Question, Infer, Transform

Skolbibliotekarien som MIK-handledare (Emelie Ljungberg och Martin Jönsson)

Gruppen valdes utifrån två olika ingångar: överordnad och underordnad (Gidlund).

MIK kan leda till ökat samarbete med Ma/No-lärare.