Program

LÄSNING

I läskrisens och de funktionella analfabeternas skugga
De bristande resultaten i läsförståelsetester talar sitt tydliga språk, företagsledare uttrycker oro för framtida rekryteringsbekymmer och skolministern använder ord som läskris. Vilka initiativ tas för att vända den här trenden och vad behövs för att få till stånd en långsiktig förändring? 

En läsande skola
Hur engagerar man elever och personal i ett läsfrämjande arbete? På Tumba gymnasium har man utvecklat arbetet med ett skolbiblioteksråd, som bl.a. arrangerar den årliga Läsveckan med läsrelaterade aktiviteter som engagerar elever och lärare. På Arenaskolan, med en hög andel pojkar som saknar lästradition, är skolbibliotekarien och delar av personalen läsamabassadörer och man driver sedan flera år tillbaka projektet Arenaskolan läser. I Sigtuna kommun arbetar man aktivt med att få in läsningen i det systematiska kvalitetsarbetet och anordnar kommungemensamma författarbesök.

Podd som en del av det läsfrämjande arbetet
Allt fler elever lyssnar på poddar om vitt skilda ämnen, men hur kan podden användas i det läsfrämjande arbetet för att synliggöra läsning? Och behöver läsning alltid handla om skönlitteratur? Hur görs eleverna delaktiga i det här arbetet? Ta del av arbetet med poddarna ”Vi hörs i underlandet” på Knivsta bibliotek och ”Biblioterapipodden” vid Tumba bibliotek.

Läsning för att öka elevernas måluppfyllelse
Hur planerar man för ett läsfrämjande arbete som både ökar elevernas resultat och väcker deras intresse för läsning? Ta del av arbetet med Läsmedaljen på Gråboskolan på Gotland, där samarbetet med bokhandeln ger ringar på vattnet. På Sjöängsskolan i Stockholm blev de nationella proven upptakten till ett arbete med fokus på elevernas skriftspråk och ett ännu mer medvetet arbete kring läsning.

Att anta ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv
Att planera skolbiblioteksverksamhet i socioekonomiskt utsatta skolor kräver ett delvis annat angreppssätt och en förståelse för den språkliga, sociala och kulturella dimension som eleverna lever i. Hur vidgar man elevernas perspektiv och hur kan man arbeta med normkritiska frågor? Genom en mångfasetterad skolbiblioteksverksamhet med läs- och skrivprojekt med författare, besök i det omkringliggande samhället och frågor som utmanar växer elevernas bild av varandra och världen.

Skolbibliotek för elever i anpassad skola
En av de elevgrupper med störst behov, elever i anpassad skola, anges som en särskilt prioriterad grupp i bibliotekslagen. Trots det så anpassas skolbibliotekets service sällan till deras behov. Hur kan man planera för en skolbiblioteksverksamhet som tar till vara de här elevernas behov och intressen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det?

MIK

MIK – att skapa en röd tråd från F-9
Att etablera ett arbetssätt där MIK-frågorna blir en del av ett kontinuerligt samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier tar tid, men hur skapar man en röd tråd där elevernas källkritiska resonemang utvecklas? Ta del av hur man kan väva in historiska och dagsaktuella frågor i diskussionerna med eleverna och hur man integrerar källkritik i den ordinarie undervisningen.

Att skilja fakta från åsikter
Mängden information som sprids via olika digitala källor är idag oöverskådlig och det är ofta svårt att reda ut vad som är sant, nästan sant eller falskt. Åsikter ges allt större tyngd och helt olika typer av information likställs med varandra. Vad beror detta på och hur kan man hantera det i en klassrumssituation?

Att stötta eleverna i gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ställer relativt höga akademiska krav på eleverna, men hur kan skolbibliotekarien stötta eleverna i det uppdraget? På Malmö idrottsgymnasium arbetar skolbibliotekarie och lärare med projektet Global Challenge, som startar redan i åk 2. Även på Tumba gymnasium ser man fördelar med att starta i åk 2 med en schemabrytande källkritiksdag, som blir upptakten på kommande års uppdrag. 

Anteckningar och reflektion

Bemannade skolbiblioteket är grunden för relationsbyggande kring läsning och böcker.

(Ann-Marie Körling)

Över hälften av Sveriges skolor saknar skolbibliotek. Hur ska alla de fyllas med fackutbildad personal då det redan nu råder brist på skolbibliotekarier?

Den största diskrepansen mellan lässvaga och läskunniga har sin grund i att elever har ett annat modersmål än svenska.

Sepenta Sarhadi – utsedd till årets läsfrämjare 2023 av Pascal Engmans stiftelse.

YouTube kanal: BookFriends Sepenta

För män är läsning en privat sak, medan kvinnor gärna delar med sig av läsupplevelser.

Linnéa Lindqvist (rektor). Schemalägg skolbibliotek!

Läsråd behövs också ute på skolorna.

Jag hade tidigare biblioteksråd, vilket kan jämställas med det arbete det nationella läsrådet gör i ett helikopterperspektiv. Viktigt att lyssna och fånga upp även de lässvaga, alltså inte bara skicka två elever i varje klass som redan är läsvana. Förutsättningslösa samtal med elever om läsning.

Läsning bör vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Arbeta med poddar i bibliotek.

”Vi hörs i underlandet” (Knivsta bibliotek). Arbetet görs av ungdomarna själva (10–20 år gamla).

Läsmedaljen på Gråboskolan. https://gotland.se/lasmedaljen

Så här funkar det:

Vi väljer att arbeta med barnen i år 3 eftersom de oftast har knäckt läskoden, men kan behöva en extra puff för att också bli lustläsare. Eleverna får en medalj efter fem utlästa böcker (en måste vara en fackbok), en annan medalj i en annan färg efter tio, och ytterligare en medalj efter femton böcker. Eleverna belönas även med valfria böcker hos bokhandel.

Det är viktigt att understryka att det inte handlar om mängdläsning, utan varje läst bok ska vara en utmaning för varje barn. Lite svårare, lite tjockare eller i en annan genre än den förra boken. De får hjälp av bibliotekarien att välja böcker som utmanar dem, i samarbete med lärarna. När eleven läst ut en bok skriver han/ hon en kort recension och berättar därefter om boken för en vuxen på skolan som signerar barnets läskort.

Alla som arbetar på skolan är involverade i detta. Barnen kan gå till bespisningspersonalen eller lokalvårdarna, eller till rektorn, lärarna eller bibliotekspersonalen. På detta sätt uppnås en läsanda på hela skolan. Läsmedaljerna delas ut på biblioteket, under lite högtidliga former, till några elever i taget. De har med sig den bok de tyckte bäst om inför den medaljen och berättar för varandra, vilket ger ytterligare något positivt kring läsandet. Barnen får alltså öva färdigheterna både i att läsa, skriva, lyssna och berätta muntligt.

Fakta och åsikt?

Man ska vara kritisk, men också inse att vissa källor är sanna. För att visa på vetenskapens trovärdighet bör vi också förklara hur vetenskapen fungerar. Det är en lång väg av både misslyckanden och tvivel innan vi når resultat. Egentligen samma principer som när vi själva upptäcker världen även om vi inte alltid dokumenterar våra upptäckter. Källkritik och källtillit!

AI som hot?