Eleven i en digital omvärld – Skolverkets konferens för lärare och skolbibliotekarier

Att motverka näthat: Carin Thörnqvist och Pelle Wijkström

Vuxna och barn lever i helt olika världar.

Hur komma åt?

IT-supportelever (elever undervisar elever i nätetikett, programmering med mera)

Vem kan leda IT-supportgruppen? Skolbibliotekarie, lärare, IKT-pedagog. Intresse avgörande.

Tid? 45 minuter per vecka.

Netikett, MIK etcetera

All Mik undervisning är planerad i ett årshjul > Skapad i Plandisc

Bokserie: ”Nollan och nätet”

Nätenkät (finns i boken)

Enligt en stor studie av elevers åsikter om IT i skolan:

Delaktighet

Inflytande över undervisning

Glädje – att ha roligt

Behov – stort behov av att få kunskap och undervisning i Mik

Modul på Skolverket:  Säker användning av nätet

Från kollegialt lärande till MIK-arbete i praktiken, Emelie Ljungberg och Martin Jönsson

Unesco MIK-ekologin

Nyheter:

MIK-ekologin har fått fler blomblad än förut, med andra ord har antalet kunnigheter blivit fler. Andra nyheter är:

Desinformation och näthat lyfts fram som nya begrepp (fanns ej för 10 år sedan)

Vetenskaplig kunnighet (science literacy) som komplement betonas för att kunna tolka till exempel nyheter

AI-kunnighet får ta mycket större plats än för 10 år sedan

Större fokus på integritet

Bias, självreflektion samt den enskildes roll och ansvar som producent lyfts fram

Information disorder-modellen som kategoriserar falsk information

Digital kunnighet får ta betydligt större plats

Undervisning i Mik:

Att granska bilder och videos

Sökstrategier

Källkritik och källtillit

Sociala medier

Får aldrig bli ännu en trend, utan en väsentlig del av allt skolarbete.

4 lektioner per läsår, ofta temabaserat.

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek

Utmaningar för MIK-främjare, Maarit Jaakkola

Ursprung och policy:

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

UNESCO:s ramverk för MIK (2011, 2021): Think Critically, Click Wisely!

Nationella ramverk, till exempel Det svenska MIK-ramverket

Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen (2013)

Lokala planer, styr-och policydokument.

Vilka medier är viktiga för just dig?

Undvik mediestress!

Att arbeta med rörlig bild med ett kritiskt förhållningssätt, Filmpedagogerna, Linnea Fant och Julia Lagergren

Person, Plats, Problem

Action: Huvudperson och hjälpare kör en bild mot bergvägg. Bilen går igenom. Skjuter ett skott mot motkraftens bil. Bilen sprängs.

Drama: Bil kör mot bergvägg. Alla dör. Resten av filmen ägnas åt att sörja dem som dog.

Skräck: Någon är jagad av motkraft, Ser en bil som står still. Hittar nyckeln, bilen startar inte. Motkraften rycker i bildörren. Ex: Marabou-reklam.

Grodperspektiv: skrämmande, stort, den som har makten

Fågelperspektiv: litet, utsatt, maktlös

Helbild: introduktion

Halvbild: samtal

Extrem närbild: lyfta fram detaljer

Översiktsbild: ny miljö

Skolbiblioteken i de kommunala biblioteksplanerna, Anna-Stina Takala

Skolbibliotek med kommunal huvudman skall ingå i den kommunala biblioteksplanen.

Skolbiblioteken bör ingå i skolans systematiska arbete.

MIK och informationens kris, Olof Sundin

Fragmentisering – snabba klipp, snabba nyheter utan sammanhang

Individualisering – alla tar del av olika nyheter

Emotionalisering – baseras på känslor

Minskad tillit – hur bedömer man trovärdigheten med olika utgångspunkter?

Källkritik har också lett till att en del ser sig som mer källkritiska än de som vill att vi ska vara källkritiska.

Det är viktigt att inte undervisa eleverna i en slags nihilistisk källkritik. Det finns rimliga antaganden!

Det viktiga är att få förmågan att urskilja och bedöma rimligheten i antaganden.

Källkritik

Sökkritik

Källtillit

Självkritik