Informationsfärdighet – eller information literacy med engelskt språkbruk – är något som berör oss sklbibliotekarier i mycket hög grad. Det är just den kompetens vi dagligen försöker lära ut och implementera i skolans verksamhet.

Informationsfärdighet är ett begrepp med många definitioner. Den kortaste – och kanske bästa – definitionen är den det brittiska Chartered Institute of Library and InformationProfessionals (CHIP) tagit fram:

Information literacy is knowing when and why you need information, where to
find it, and how to evaluate, use and communicate it in an ethical
manner. (Källa)

CHIP sätter huvudet på spiken med att också se bortom de rent faktamässiga inslagen, och tar steget längre mot att också förhålla sig etiskt kring information. Kanske borde man ocks klarlagt att informationsfärdighet inte ersätter läs- och skrivfärdigheterna, utan snarare kompletterar med ett modernt sätt att se på texter; att texter består av digital, fysisk och materiell form. Idag räcker det inte att enbart kunna läsa en bok rakt upp och ner, läsaren måste använda enmångfald av källor samt kunna skapa ny kunskap av andras information.

Att kunna söka, kritiskt granska och presentera bearbetad information har blivit vår tids viktigaste kompetens. Inte bara för vuxenvälden, utan i hög grad också för barn- och ungdomar. Undervisning och samtal kring informtionsfärdighet bör genomsyra allt i skolan.