Regeringens förlag till nya kursplaner för grundskolan ligger nu ute på remiss. Alla kan komma med synpunkter, även vi ”vanliga” människor. Jag har läst igenom delar av kursplanerna, i första hand kursplanerna i svenska, historia, religion och geografi. Valet är personligt och beror till stora delar på att det är dessa ämnen jag kan bäst. Jag har undervisat i svenska och SO samt arbetar med dessa ämnen i ämnesråd på skolan.

Vad finns för skolbibliotekens vidkommande i dessa nya kursplaner? Till att börja med tycker jag att strukturen i de nya kursplanerna lovar gott. De har ”en röd tråd”, de är lättare än nuvarande kursplaner att direkt applicera på undervisningssituationen. Exmeplvis utgår SO-ämnena från ”centralt innehåll”. Detta centrala innehåll är gemsamt för ämnena, även om innehållet ser olika ut beroende på vilka årskurser det gäller. De centrala innehhållen är uppdelade i åk 1-3, åk 4-6 samt åk 7-9.

Kursplanerna känns också mer styrande. Kunskapsmassan är indelad på ett annat sätt än tidigare, pedagogen får svart på vitt vad som bör (skall?) ingå i kursen. De påminner på så vis om de äldre kursplaner som Skolöverstyrelsen utfärdade. Denna styrning har naturligtvis två sidor. Det blir (förhoppningsvis) lättare att planera sina kurser, men pedagogen blir också mer bunden till det stoff som bör läras ut.

Förslagen till den nya kursplanerna är internationellt orienterade. Detta märks tydligt i alla kursplaner där man inflikat ett mer globalt perspektiv på kunskapsstoffet. Detta är inget nytt, men har nu  tydligare satts på pränt. Tydligast blir det i kursplanen för historia (centrala mål för SO), som talar om ”kulturmöten” och att ”den europeiska dominansen bryts” samt vår samtid som ”den globaliserade världen”. Europa är inte längre normgivande på alla områden.

Jag ställer mig däremot kritisk till att historia, religion, geografi och samhällskunskap fortfarande benämns SO på låg- och mellanstadiet. Detta förvillar eleverna och lärarna. Varför inte tala samma språk i hela grundskolan? ”Hoppsan skall vi börja läsa historia på högstadiet…?” Det är tydligt att högstadiet är mer ämnesinriktat, medan låg- och mellanstadiet intar en otydligare roll, som bitvis svävar mellan ämnen.

(Jag måste också framföra mitt tidigare krav: Inför informationskompetens som ett nytt, tvärvetenskapligt, obligatoriskt skolämne NU! De skolor som saknar kompetent personal (läs: skolbibliotekarie) att undervisa i detta ämne bör snarast anställa en sådan. Misstolka mig inte nu, jag menar inte att det nödvändigtvis måste vara skolbibliotekarien som håller i denna undervisning. Däremot tror jag att en skolbibliotekarie är mycket väl lämpad med tanke på att han/hon har utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap samt har pedagogisk erfarenhet, i bästa fall också pedagogisk utbildning.)

Slutligen några intressanta citat för oss skolbibliotekarier saxade från de nya förslagen till kursplaner:

”[…] analysera, tolka och värdera olika typer av historiska källor” (Kursplan i historia)

”Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder.” (Kursplan i historia; centralt innehåll i SO)

”[…] informationssökning på bibliotek, internet och massmedier, inkluderande källkritik.” (Kursplan i svenska)

”[…] insamling av information i stora textmängder och fler källorän en enda, samt strukturering av informationen.” (Kursplan i svenska)

”Massmedia, reklam och propaganda. Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder. Innehållet behandlar också hur olika medier fungerar och används samt hur källkritiska förhållningssätt och metoder kan navändas på massmedier som eleven möter i vardagsliv och studier.” (Kursplan i religionskunskap; centralt innehåll i SO)

Du hittar kursplanerna i sin helhet här!