Efter att ha följt The American Association of School Librarians (AASL) diskussion kring ett namnbyte ställer jag mig frågande till vad en yrkestitel står för. Vad betyder skolbibliotekarie som begrepp, och vad fyller folk det med för innehåll?

För mig har yrkestiteln skolbibliotekarie alltid haft en positiv klang. Jag är inte enbart en lärare eller en bibliotekarie utan en symbios som delar det bästa från två världar. Jag har pedagogiska insikter, erfarenheter och intressen samtidigt som jag har bibliotekariens stora och breda kunskaper om medier, informationsförsörjning och kulturliv.

Däremot tror jag att ”folk i allmänhet” (var hittar man såna?) sällan känner skillnaden mellan olika distinktioner. En bibliotekarie är en bibliotekarie, oavsett prefix. Samma sak med lärare, vare sig det rör sig om grundskola eller gymnasium. Den amerikanska titeln School Library Media Specialist har varit ett sätt för många att hävda sin speciella kompetens i ett hav av pedagoger. Många har tagit titeln till sig, men numera är det alltså School Librarian som gäller.

Förskolorna har på senare tid varit tydliga med namn; det heter förskola, inte dagis. Detta ser jag som ett lyckat försök att höja både status och innehåll. Att denna skolform också fått en egen läroplan har givetvis hjälpt till i denna förvandling från barnstuga till pedagogisk verksamhet.

Så vad ska vi kalla oss? Mediespecialister, bibliotekspedagoger eller rätt och slätt skolbibliotekarier? Jag tror de flesta är överrens om det sistnämnda. Också vi har fått en mer självklar roll i skolans verksamhet i och med den nya skollagen, även om innehållet inte är stipulerat.

Diskussionen om yrkestitlar och deras innehåll är intressant, även om vi hellre bör rikta vår uppmärksamhet mot att fylla vår titel med det innehåll vi kan bäst på våra skolor. Då kan vi också själva definiera vilka vi är, utan att egentligen bry oss om andra etiketter.