Mitt senaste inlägg handlade mycket om min syn på yrket, samt vilka konsekvenser det kan få för hur man arbetar. Jag lovade då en uppföljning där jag berättar kort om hur jag gör för att synas i skolans verksamhet. Här kommer nu några arbetsmetoder jag fått uppskattning för – och som dessutom hjälpt mig att bli en kugge i ett pedagogiskt sammanhang.
Först ut är något alla skolbibliotekarier arbetar med från tid till annan: De litterära klassikerna. Hoppas mina arbetsformer kan inspirera någon!
I både åk 6 och 7-9 har jag sedan en tid tillbaka arbetat med litterära klassiker. Temat pågår allt från en termin till ett helt läsår. Tidsmässigt upptar temat en timma varje vecka, utöver detta läser eleverna också hemma. Av största vikt är att planeringen sker tillsammans med läraren. Upplägget är som följer:
1. Skolbibliotekarien har fem genomgångar om litteraturens historia. Dessa ”föreläsningar” sker i dialog med eleverna, och är inte renodlat historiska utan syftar till att knyta dåtid med nutid. Elevernas förförståelse är i centrum. Jag använder mig av presentationer där eleverna får åhörarkopior, som de sparar i en ”klassiker-pärm”. I pärmen läggs också bokrecensioner och textsamtal i punktform. Skolbibliotekarien och läraren är likvärdigt aktiva i alla steg i temat.
2. Skolbibliotekarien och läraren väljer ett antal titlar (ca 20) som eleverna har att välja bland. Alla elever skall läsa minst fem klassiker; de flesta läser fler.
3. Eleverna delas in i grupper om 4-5 elever. Indelningen sker i första hand utifrån läsnivå. Grupperna tilldelas första boken, därefter väljer de själva valfria böcker utifrån de 20 titlar som står till buds. Oftast finns också ett lättläst alternativ. De läser (högt) en timma varje vecka, men uppmanas också läsa hemma. Gruppen kommer då överrens om hur långt de skall läsa hemma.
4. När en grupp läst färdigt en bok har de ett textsamtal utifrån öppna frågeställningar. Alla skall vara aktiva! Efter textsamtalet skriver de individuella bokrecensioner.
5. Skolbibliotekarien har också tre pass med bokprat om klassiker (1700-talet till nutid). Under dessa pass diskuteras och kanon-begreppet. Dessa lektioner varvas mellan lästillfällena för att bryta arbetsformer.
6. Som avslutning läser hela klassen en gemensam klassiker, som läraren och jag gemensamt valt. Därefter avslutas hela projektet med att vi ser filmversionen av denna avslutande klassiker. Sista tillfället ägnas åt att diskutera likheter/olikheter mellan boken och filmen. Detta brukar vara mycket uppskattat!
Nästa gång skriver jag något om hur jag arbetar med utställningsverksamhet, informationskompetens och hur jag synliggör skolbiblioteket genom olika engagemang. Väl mött också då!
Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.