Till att börja med vill jag framhålla att det är en marginell skillnad mellan informationskompetens och informationsfärdighet. De båda kan närmast betraktas som synonymer.
Informationskompetens definieras av de flesta som något som omfattar förmågan att söka, värdera och använda information från många olika källor. Men hur är det då med biblioteksvärldens definitioner av begreppet?
En organisation med tydlig koppling till biblioteken är Nordiskt samarbete inom området informationskompetens (NORDINFOLit). Där jämförs flera definitioner av begreppet informationskompetens, men man tar inte tydligt ställning för någon av dem. Istället erbjuder man läsaren att själv fördjupa sin syn på vad informationskompetens är genom att referera till forskning på området.
I engelskspråkiga länder talar man istället för informationskompetens om information literacy; ett begrepp som kan jämföras med informationssamhällets nya krav på läsförståelse. I denna nya tolkning av läsförståelse läggs – förutom kunskapen att kunna läsa – också vikt vid att kunna hitta och granska relevanta källor i en störtflod av information.
Det amerikanska National Commission on Libraries and Information Science (NCLIS) definierar information literacy som något klart knutet till skolverksamheten. Det är i första hand skolbiblioteken, skolbibliotekarierna och lärarna som skall göra eleverna informationskompetenta. Man lägger stor vikt vid att denna kompetens också resulterar i att eleven kan få ut något av sin förmåga att hitta och granska källor. Med andra ord blir man inte informationskompetent enbart därför att man behärskar att söka, finna och granska information, det kräver också ett moget förfarande vid hanteringen av information i exempelvis ett skriftligt arbete i skolan.
American Library Association (ALA) definierar personer som besitter information literacy på följande sätt:
Information literate people are those who have
learned how to learn. They know how to learn because they know how
knowledge is organised, how to find information, and how to use
information in such a way that others can learn from them.
They are people prepared for lifelong learning, because they
can always find and use the information needed for any task
or decision at hand. [Källa]
ALA: s definition är bredast i så motto att den också tar hänsyn till personens pedagogiska förmåga i samspel med andra individer. Det räcker inte att behärska informationssökning och informationspresentation – man bör också kunna förmedla kunskapen till andra på ett begripligt sätt.
I förlängningen handlar all informationsfärdighet om att också kunna utvinna ny kunskap ur gammal, ett slags kreativt kunskapande.