Sveriges Folkskollärarförbund yrkade redan under 1925 på att skolbiblioteken bör vara obligatoriska i svenska skolor. Dessa idéer vann inget större gehör, mest beroende på kostnaden. Känns detta igen?

1939 skrev förrbundet en skrivelse till styrande (adresserat kungen) där de ånyo försöker höja både kvalitet och kvantitet på skolbiblioteken. De kräver bl.a. att

”…bestämmelserna om  statsanslag  till  skolbiblioteksverksamheten  avfattas så,  att  ett  visst  mindre  grundanslag av statsmedel  kan utgå  till  skolbibliotek  utan  motsvarande anslag från kommunens sida.” [Källa]

Summa summarum: vem betalar vad! Också detta låter skrämmande välbekant… Varför handlar pedagogiska frågor alltid om prislappen och så sällan om kvalitetsbrist p.g.a. dåliga resurser?

Stort tack till webbplatsen Lärarnas historia, som har gjort så mycket värdefullt material tillgängligt för alla med intresse för pedagogiska frågor!